Göteborg Marathon 2009

oktober 12, 2009 16 Av Loparjanne

Startade laddningen med en frukost på hotellet kl 07:30.
Besvikelsen var stor när det inte fanns någon bacon till äggröran…

Äggröra och prinskorv fick duga

Äggröra och prinskorv fick duga

Efter frukosten så var det dags att byta om och ta sig till starten.
Då kom nästa besvikelse, upptäckte att jag glömt överdragsklädseln hemma.

Men vad är det man säger:

Det man inte har i huvudet, får man ha i benen… Och där ville jag ju ha det! Wink

Innan avfärd från hotellet

Innan avfärd från hotellet

Det första jag hörde när jag kom fram och skulle hämta nummerlappen var-

Tjena Janne!

Där stod MarathonJohan och delade ut reklam om sin bok MARATONMÅLET.
Om ni inte redan har köpt den, så köp den! Skön läsning nu i höstmörkret…

Ett snack innan loppet med Johan.

Ett snack innan loppet med Johan.

Kul att träffa dig Johan! Och tack för att du ”lurade” mig till detta!

Nu var det snart dags för tävling igen, svårt att förstå att det var en mara på gång…
Men det skulle snart bli mer än verklighet…

Tigerbalsam lindrar kanske lite

Tigerbalsam lindrar kanske lite

Efter förberedelser med skavsårsplåster och tigerbalsam så var det dags
att ge sig ut på löparbanorna för att värma upp.
Det var lite kyligt, men solen sken och det var faktiskt ett kanon väder för löpning.

Uppvärmning innan start

Uppvärmning innan start

Och så var ögonblicket där, när alla löpare skulle iväg.
Några för att springa halvmaran och vi andra för ett helt marathon.

Start om två minuter

Start om två minuter

Starten hade gått och jag sprang i ett tempo som jag tyckte kändes bra.
Det visade sig vara ett tempo på 4:30 min/km när jag tittade på klockan

Saktade genast ner till en fart på ca 5 min/km.
När jag vid 10 km hade en tid på 50 minuter så slog jag av lite till på farten.

Vid varvningen inne på stadion då halvmaradistansen var avklarad
så kände jag att jag skulle få betala för öppningen av maran.

Skulle ha nöjt mig med en halmara ;)

Skulle ha nöjt mig med en halvmara 😉

Men jag hade inte åkt ner till Göteborg för att gnälla, så det var bara att nöta på.
Orkade faktiskt vinka till ”alla” tillresta supportrar efter 23 km…

Tack för stödet!

Lite ansträngt kanske, men ändå!

Lite ansträngt kanske, men ändå!

Ett par km efter att jag fångades på detta kortet så startade det stora provet.
Krampen i benen kom och höften värkte, nu hade jag riktigt ont.

Hörde mig själv gnälla något om att detta går aldrig… Sa åt mig själv att sluta gnälla!

Nu var det bara VILJAN och många helt SUVERÄNA funktionärer som hjälpte mig fram.

TACK FÖR ETT RIKTIGT BRA JOBB TILL DESSA!!!

De sista kilometrarna var en kamp mot klockan.
Chansen att gå under 4 timmar fanns fortfarande och den chansen ville jag ta.
Framhejad av funktionärerna och ständigt koll på klockan, det var sekunder det skulle handla om.

Bara några sekunder kvar

Bara några sekunder kvar

Kampen mot klockan klarade jag och tiden slutade på 3:59:45.
Den här gången var jag själv förvånad över vad viljan kan besegra.

Äntligen i mål

Äntligen i mål

Fick medaljen runt halsen och sen fick jag hjälp med krampen i benen.
Det tog ett tag innan jag kunde resa mig upp igen från gräsplanen.

Hur kunde jag springa med dessa ben?

Hur kunde jag springa med dessa ben?

Nöjd och trött åkte jag spårvagnen tillbaka till hotellet.

Där blev det en varm dusch och sen ut på stan för att äta en bit mat.
Och så var det ju Danmark – Sverige i fotboll på storbild…

Men resultatet på den behöver vi inte gå in på… Vi nöjer oss med detta.