Varför är min fråga

Första passet efter lördagens Göteborg Marathon är nu avklarat.
Sprang 8,81 km på tiden 48:13 och jag kände mig inte lätt i kroppen direkt.

Och varför skulle jag öka farten de sista 100 metrarna? Jag fattar inte det?

hmm

Det högg till ordentligt då jag fick en rejäl sträckning i baksida lår!
Så nu kan jag knappt gå… Smart va?


8 comments on “Varför är min fråga
  1. Snorkkis skriver:

    Kanske inte jätte smart – dock mänskligt.

  2. MarathonJohan skriver:

    Kul att du också är igång igen! Ibland gör man lite dumma saker men förhoppningsvis lär man sig! Hoppas du hann anmäla dig till GöteborgsVarvet nu då så att vi kanske kan ta den där ölen då istället!

  3. Joel skriver:

    Lätt att gråta över spilld mjölk men inte så konstruktivt. Bara hoppas att det lägger sig kvickt och inte var något allvarligt.

  4. Piratfarsan skriver:

    Fan Janne,, vicken otur.. Hoppas det läker fort som bare den..
    Kanske skulle anmäla sig till GBG Varvet förresten, bara för ölens skulle hmmm…

  5. Maria skriver:

    Typiskt! Kanske var det ett sätt för kroppen att säga att du ska ta det lite lugnt…

  6. Lillsyrran skriver:

    Åh nej, det var inte roligt att höra. 🙁
    Hoppas det läker fort.

  7. Pernilla skriver:

    Otur! Men lyssna på kroppen, den kanske behöver vila lite 🙂
    Ibland gör man mindre smarta saker 😉

  8. janne skriver:

    Snorkkis: Ja, jag kanske är lite mänsklig ändå? 🙂

    MarathonJohan: Man lär sig väl kanske något…
    Anmälde mig och betalade in beloppet, men jag finns fortfarande ej med på anmälda löpare på deras sida? Skickade ett mail och frågade om jag hade varit för sent ute?
    Hoppas fortfarande på en startplats.

    Joel: Nej, som du säger så är det inte så konstruktivt att gnälla… det verkade vara en lättare sträckning som snart är ok.

    Piratfarsan: Eller bara ren dumhet… Skulle vara jätte trevligt om du också skulle vara med på loppet och i baren efteråt…

    Maria: Kan vara min kropp som ger signaler som jag ej förstår 🙂

    Lillsyrran: Det verkar ha varit en lättare sträckning så Tömilen ska vara utom all fara 🙂

    Pernilla: Skulle vilja lyssna och kunna förstå min kropp lite bättre. Men jag har svårt att tyda vad den vill ibland… Men jag misstänker att jag inte vill höra på den.
    Tänk om det bara var ibland man gör dessa mindre smarta sakerna 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *