Stockholm Halvmarathon 2009
Startade dagen med kaffe, en macka och 2 kokta ägg.
Till lunch så slevade jag i mig en tallrik havregrynsgröt.
Middagen fick vänta till efter loppet. Ville inte känna mig tung i magen…
Helt plötsligt var klockan halv tre och det var dags att ge sig iväg in mot city.
Då var det dags att åka
Lämnade faktiskt bilen hemma och hoppade på det där kommunala färdmedlet.
Vad det nu kallas för idag? Tuben, tricken, snöret!
Vätskepåfyllning
Det blev att byta i Fridhemsplan och ta gröna linjen till T-Centralen.
Fortfarande avstängt från Rådhuset för ombyggnad av centralen.
Men en liten promenad skadar ju inte som uppvärmning.
Framme i Kungsträdgården så fanns det gott om tid att bara stå och se dum ut…
Jepp! En sån drack jag nyss
Pallar jag det här?
Sen lite Twitter innan det är dags att gå till starten…
Nej Nisse, det är ingen sjöfågel med på bilden… 
Twittrar lite i buskarna
Kollar in målet som de flyttat en bit…
Så här pigg har jag aldrig sett ut vid mål förut...
Men först måste jag ju springa, så lika bra att gå till startfållan.
Startgrupp C
Här fattar jag nästan att det är på gång… Känns bra tror jag!
Hur ska det här gå?
Klev in i fållan där jag hälsade på några löpare jag träffat förut.
Sen snackade jag löpning med en bekant som jag hittade där inne.
Alltid träffar man någon att prata med
Tiden gick fort och jag hörde speakern ropa ut något om 4 minuter…
Önskade bekantingen lycka till och gjorde mig klar för start.
Starten gick och det var trångt en bra bit innan det släppte.
Kände att jag var ganska pigg i benen så jag testade att hålla ett 5 min-tempo.
Höll tempot bra fram till 10 km och kände mig fortfarande rätt pigg. Det var alltså bara att köra på.
Tröttheten kom vid 15 km men då tryckte jag hårt på vilje-knappen.
Den fungerar bra och jag passerade mållinjen på tiden 1:46:01 trött men nöjd.
Kan också berätta, eftersom jag nämde Kajsa Bergqvist i ett tidigare inlägg.
Så hörde jag från åskådarna att jag hade henne i ryggen den sista km.
Men jag höll undan och hon kom i mål 3 sek. efter mig.
Jag måste faktiskt säga även om det låter konstigt, att jag är imponerad av henne.
Tror att det var förra året jag sprang om henne på ett millopp där hon inte hade
någon vidare tid alls.
Och att bara efter ett år från att inte hållt på med denna märkliga sport klara
av en halvmara så här bra, är imponerande.
Så nästa år har jag nog ingen chans mot henne…
Då får jag väl byta gren till höjdhopp
Mitt mål var ju målet... Och nu är jag där.
En Gaino smakar bra nu
Och självklart ska man ta den årliga platta kanelbullen också!
Saft & bulle! Ja, de e ju lördag...
Och så här såg tiderna ut under loppet.
Resultat under loppet
Vilken fin berättelse, och en riktigt bra tid! Grattis! Och så ser du så väldigt lugn ut på bilderna; ingen nervositet innan? och efter ser du knappt ut som du joggat runt Kungsträdgården; säker att du inte käkade bullen innan loppet?
Jättebra berättelse, alltid kul att läsa dina historier från olika lopp.. Grattis till en bra tid och framförallt att du slog Kajsa 😉
Du ser ju oförskämt pigg ut efter loppet..
Bra tid! Grattis! Och kul med så många bilder! Får man hyra din fotograf när det är dags för Göteborg Marathon kanske? 🙂
Kul med så mycket bilder! Bra berättelse också. Tycker det var hänsynsfullt av dig att låta Kajsa ta rygg så att hon fick en sån fin tid.
Smart drag att lämna bilen hemma.
Bullen efter loppet, en grej som hör till halvmaran eller egen grej?
Hur som helst, bra jobbat, kanontid och grattis!
Ser ut som du twittrade ganska länge – med tanke på att du lyckats slita ut gräset helt och hållet… 😉
Som vanligt ser du oförskämt pigg ut på bilderna efter loppet.
Snorkkis: Håller minen när kameran är framme. Och som du säger så ser jag iaf. piggare ut än bullen 🙂
Piratfarsan: Tack för det! Skönt att spöa Kajsa… Bilderna brukar säga mer än ord, men här vet jag inte.
MarathonJohan: Tack! Alltid kul att få lite bilder som bevis att man var där och uförde bedriften…Jag skickar självklart ner frugan till dig under Göteborgsvarvet.. 🙂
Joel: Tackar för det! Självklart så hjälper man ju gärna till om man kan, men att säga damerna först i en tävling är inte att tänka på. 😉
Pernilla: Tänk att jag var lite smart… Bullen efter är något som hör till halvmaran. Tack!
Maria: Du har rätt, det var riktigt utslitet där… Tänkte inte på det innan du kommenterade det gula gräset. Ser ut som jag nervöst trampat runt ett bra tag. 🙂
Himla bra sprunget, och jämn fart. Ska bli spännande att prova Göteborgsvarvet nästa år. Blir mitt första tävlingslopp över 800m =)
Adam: Tack för det! Den tävlingen kommer du att gilla. Första gången jag sprang GBG så tyckte jag det var trångt. Men att allt runt omkring skapade en känsla av att det inte spelade så stor roll…. Konstigt för jag brukar bli kinkig i sådana lägen.
Och tufft av dig att debutera med en halvmara!