Mitt Dalmål
Jag och kollegorna åkte upp till stugan i Dalarna på fredagan
Där laddades det med grillning och en liten whiskey (i medicinskt syfte)
Senare på kvällen kom en kille från Tärnjö IF förbi med nummerlappen.
Han undrade säkert varför det luktade sprit… Jag menar medicin om mig?
Efter en hel del vinster i Chicago så var det dags att försöka sova lite.
Chicago Poker
Vaknade sju på morgonen när telefonen väckte mig på ett brutalt sätt.
Vet inte hur måna gånger jag hade vaknat av hostan tidigare under på natten…
Men det var bara att bita ihop och försöka att få igång det gamla maskineriet.
Lite frukost med starkt kaffe och ombyte till något behagligare.
Nummerlappen på
Åkte iväg till Risberg som var min startplats.
När förvarningen kom så var det dags att värma upp.
Uppvärmning innan start
Och så var det äntligen dags att ge sig av mot Evertsberg 11,6 km.
Växlingen vid Risberg
Startade i ett tempo som såg bra ut för publiken… 
Fortfarande pigg efter några meter...
Efter ca 300 meter kom en naturlig fartsänkning.
Det var blött och utlagda spångar över myrmarken…
Vissa löpare vågade springa på ordentligt ändå.
Själv sprang jag vid sidan av, rädd för att halka och skada mig.
Mina ben var riktigt möra efter några km på detta underlag.
Skönt att få lite grusväg efter 5 km
In i skogen igen för att försöka att ta mig fram i lervällingen…
Gissa om jag var glad när det visade sig att det blev 2 km asfalt i slutet?
Äntligen underlag för en 08:a
Passerar Evertsbergssjöarna
Tog igen lite tappad tid på det hårda underlaget.
Skönt att inte behöva vara fältbiolog för att ta sig fram…
Lite mera terräng och sen äntligen målgång i Evertsberg.
Äntligen ser jag växlingsstationen
Växlade över till nästa löpare som skulle ut på nästa tuffa sträcka.
Det var den jag sprang 2007 med Lunbäcksbackarna…
Äntligen var min del avklara
Tiden på sträckan blev 1:03:39.
Bara återhämtningen kvar… Och den där känslan av ”välbefinnande”
Visst bränner det i halsen
Och inte blev hostan bättre av det här?
Dags att åka hem igen
Kollegorna som var på plats och fotograferade samt hjälpte till
att tömma vätskekontrollen i stugan.
Både före och efter loppet!
Var dessa filurer:
Det gäller att vara objektiv!
Vad är väl en förlust i Chicago?
Kalle
Väldigt bra bilder. Hur blev tiden för dig och er? placering? Whiskey är alltid bra för förkylningar ;).
Du ser oförskämt pigg ut med tanke på upplägget… 🙂
Hur känner du dig i hals m.m. nu då, efter loppet menar jag. Och det var väl bra att det blev starkt kaffe till frukosten istället för andra starka drycker. Whisky passar ofta bra till det mesta och vid de flesta tidpunkter men inte till frukost kanske…
Bra uppladdning med whisky! Och bra jobbat under loppet.
Att hålla det tempot (nåt i stilen med 5?) på sådant knepigt underlag är ju kanon; kanske all Ursviks-träning har gett önskat resultat?
Verkligt fina bilder! Hoppas hostan är bättre nu; annars föreslår jag glass framom sprit för förkylning (trots mitt finska ursprung).
Hihi! Så det är bara fältbiologer som tycker om terräng…du måste vara en riktig asfalts-08! 😉
Christoffer: Tiden blev 1:03:39 och på 80:e plats bland de mixade 180 lagen.
Det var nog nyttigt med den ädla drycken!
Maria: Tack du, kanske på någon bild… 🙂
MarathonJohan: Nej det var bättre med kaffe innan loppet. Och whisky före och efter tävlingen. Så nu är halsen nästan ok igen.
Anders Carlsson: Tack för det! Jo, det var jobbigt…
Snorkkis: Ja, utan Ursvik hade jag varit kvar i skogarna där uppe. Du har som vanligt rätt och vet var den svaga punkten är… GLASS!
Och tänk att få ett sådant tips av någon med det ursprunget!
Det förvånar nog många… 😉
Lisette: Ja varför sågar de inte ner träden och asfalterar spåret där uppe? Det skulle ju bli så mycket enklare… 🙂
Nejdå, jag älskar terrängen men vill helst springa där det är mer lämpligt… 😉
Kanske vore kul att dra ihop ett blogg-lag till Kraftloppet nästa år? Vet inte när det går men i år gick det den 15:e augusti så det är väl nåt liknande nästa år antar jag…
Jag är så impad, förkyld, lite bakis? och det underlaget.. ujuj..
MarathonJohan: Det skulle helt klart vara roligt, eller Bellmanstafetten?
Jag tycker att vi går ut med en förfrågan!
Piratfarsan: Jo, efter omständigheterna så får jag väl vara nöjd. Du hänger väl på om vi samlar ihop några bloggare till kraftloppet eller Bellman?