Det hänger på en höft

Understället sitter på och den vindtäta overallen omsluter alla lager med tröjor jag har på mig. Men ändå känns det ganska kallt.
Nu är det dags att ge sig ut på dagens träningsrunda runt sjöarna.

Redan på de första stegen känner jag att det här kommer att bli jobbigt. Foten sätts ner i modden och glider sedan undan en bit på varje steg. Min onda höft gillar inte dessa moves…

Efter första varvet på 5 km är jag varm och jag har kommit på tekniken för att hyfsat kunna springa på detta underlag.

Det andra varvet känns bättre, hade det inte varit för höften hade jag njutit av detta pass.
Men nu sprang jag bara och fantiserade om den där läkaren, kiropraktorn, massören eller någon annan som jag hoppas finns där ute någonstans.
Den som tar bort smärtan och säger att jag borde ha kommit till honom/henne direkt.

Undrar om han eller hon finns där ute någonstans?

Efter två avklarade varv på 10 km med tiden 55:33 kunde jag ta mig hem för att duscha varmt och stretcha ut ordentligt.

De där tabletterna jag köpte på hälsokosten fungerade inte alls för mig!

Men nu vet jag det. Och är ett steg till närmare lösningen. Om jag nu går åt rätt håll…


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *