Ett brev i lådan

Första passet i februari blev 15 km och tiden stannade på 1:21:23.
Känningarna i benet sitter kvar men verkar inte bli värre…
Så det är bara att hoppas på det bästa och känna sig för.

Fick ett brev från Karolinska idag med följande ”positiva” besked:

Bäste Marathonlöpare!

Långtidsregistreringen av EKG ser helt normal ut.
Du har tendens till långsam hjärtrytm, detta sannolikt
kopplat till god grundkondition.
Det finns inga tecken till någon hjärtarrytmi.

Med vänliga hälsningar

……

Och jag som körde snabbdistans för att få lite fart på pumpen…
Hade varit intressant att se resultaten från EKG-mätningen.
Min puls var nere under 40 på nätterna när jag låg på sjukhuset.

Den här månaden tänkte jag att köra lite löpskolning och intervaller.
För nu måste jag få upp snabbheten lite också…


5 comments on “Ett brev i lådan
  1. BoelMaria skriver:

    Skönt besked! Och tänk att ha svart på vitt att man har god grundkondition – från läkarvetenskapen!

  2. Sofie RW skriver:

    Grattis till det beskedet, måste ha varit en riktig lättnad. Håller tummarna för benet (eller kanske man ska hålla tårna då).

  3. Ingmarie skriver:

    Åh vad härligt med ett så trevligt brev så här i februari! 🙂

  4. janne skriver:

    BoelMaria: Inte fel när man har det från expertisen… 🙂

    Sofie RW Tack! Håll tårna för att det går bra 🙂
    Annars får jag väl trolla med knäna eller slå vad 😉

    Ingmarie: Ja, hoppet växer om marathon… Bara lite snö som ska smälta bort först 😉

  5. Pernilla skriver:

    Skönt att allt var bra!

    Snön är nog snart borta och maran finns runt knuten 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *