Ingen Forrest Gump känsla
Sprang milen i Ursvik i ett lugnt tempo idag. När jag sprungit en bit så bestämde jag mig för att ta en extra sväng efteråt.
Så när jag sprungit klart milen, så sprang jag ett varv runt sjöarna
som en avslutning på passet.
Hela sträckan slutade på 16,09 km och jag sprang den på tiden 1:33:50 vilket blir ett snitt på 5:50 min/km.
Inte någon raketfart men jag var ändå helt slut efteråt… Så där skönt slut! Men jag ville känna mer av den där Forrest Gump känslan. “Jag kan bara fortsätta…”
Men det var skönt att få ett lite längre pass inför midsommarhelgen…
Run Janne Run!
Jo den känslan skulle man ju vilja ha. skall också försöka mig på ett längre pass idag, 14 km siktar jag på, klarar nog inte riktigt 16 ännu.
Visst är det härligt att springa långt. Det ska jag också göra i eftermiddag.
Åh, jag hade hoppats på ett längre pass den här veckan också men väder, annan planering m.m. har ställt till det. Hoppas på ett långpass på söndag i alla fall.
Recensionen av SuperFeet kommer under dagen…
Jag kan aldrig bestämma mig för att ta ett längre pass när jag väl är på väg. Jag bestämmer alltid innan hur långt jag ska springa och det är som om kroppen omöjligen kan ställa om sig och springa en meter till när den sträckan är färdig. Du verkar ha bättre kontroll över din kropp… 🙂
Piratfarsan: 14 är ju bra, ta lite i taget… Det är en bit kvar till maran 🙂 Lycka till med passet!
Anders Carlsson: Jo, det är en skön känsla att få ett långpass. Ha ett skönt pass nu!
MarathonJohan: Ibland är det svårt att få till det. Väntar med spänning på recensionen av SuperFeet.
BoelMaria: Vet precis vad du menar! Det är samma sak med mig normalt. Har man bestämt sig så brukar man vara helt slut när man sprungit den sträckan.. Men igår var ett undantag för att jag visste att jag skulle slappa i helgen. Så då fungerade det…