Nu ger jag upp

Jag tycker själv att jag har varit en god lyssnare den här gången. Alla, ja nästan alla brukar ju säga att det där med att lyssna på kroppen är superviktigt. Men går det verkligen inför en mara? Nu efter att ha hört på tjatet från min kropp om förkylning och en irriterande hals så orkade jag inte längre. Den störande väntan på att bli kvitt bacillerna var över och löparkläderna åkte på.

Strax därefter var jag ute på en härlig löprunda som jag avslutade när GPS:n visade på 10 km. Det var verkligen skönt att få komma ut igen efter ännu en drös med ofrivilliga vilodagar. Fråga mig inte om jag är orolig inför starten av Stockholm Marathon. Rädd för att svaret kommer att skrämma mig rejält och att jag som förra året flyr stan istället.