Lidingöloppet 2012

Snart dags för att försöka besegra 30 km och ett stort antal backar.

Jag brukar springa halva Lidingöloppet (15 km), mest för att jag ser mig själv som en asfaltslöpare. Men i år var jag för andra gången i mitt aktiva löparliv anmäld till det ”riktiga” Lidingöloppet på 30 km. Mitt mål för dagen var att fixa loppet på en tid under 3 timmar.

Allt klart för start… Hoppas jag!

Det var perfekt löparväder den här lördagen, hade självklart önskat lite mindre lervälling den första biten av loppet, men man kan inte få allt. Det var skönt att komma in på spåret där skorna äntligen fick fäste och inte gled åt alla håll längre. Även trängseln minskade efter några kilometers löpning. Såg på klockan att första sträckan gick i 7:14 tempo, visst hade jag tänkt att starta lugnt men det här var oroande långsamt. Nu skulle jag behöva hämta in tid, visste att jag behövde ha lite tid att gå på inför sista milen.

Passerade första milen på dryga 55 minuter så nu gällde det att försöka att fixa nästa mil på en liknande tid. Fördelen nu var att det inte skulle vara lika lerigt och trångt, nackdelen att benen snart skulle bli trötta och kinkiga. Vid 20 km så var totaltiden 1:53:01, visste då att jag hade 7 minuter tillgodo på sista milen om jag siktade på att försöka hålla ett tempo på 6 min/km. Nästa km gick på 6:21 och den efter på 6:27 och negativa tankar på hur snabbt 7 minuter försvinner då vaderna skriker och backe efter backe dyker upp.

Nu gällde det att få in lite positiva tankar i skallen och låta pannbenet jobba ostört. Försökte att se backarna som enskilda utmaningar och att varje avklarad backe gav extra krafter, lite svårt när mjölksyran nästan såg till att benen skulle vika sig totalt i slutet på varje backe. Det var nog först vid 1 km kvar till mål som jag ”visste” att det kommer att gå vägen.

Passerade mållinjen på tiden 2:56:45 och jag gjorde det nöjd med mig själv. Detta trots att jag tidigare i sommar tänkt att 2:45 skulle kunna vara fullt möjligt. Träffade på Mikael Renberg (hockey) som kom in i mål strax efter mig och vi hämtade ut våra påsar med överdragskläder och pratade inställning och kämparglöd, något han visat många gånger på hockeyplan och nu även här.

Ett grattis till prestationerna här på Lidingö idag.

Nu väntade en stor fet pizza vid hemkomst och efter det brakfest, vem behöver vila efter något sånt här?


8 comments on “Lidingöloppet 2012
  1. Ingmarie skriver:

    Snyggt!
    Och det då för väl att det blev en leende bild på slutet. 🙂

  2. Mats skriver:

    Skoj läsning. Lidingöloppet är klassiskt. Var drygt 2 min bättre än förra året, så det kändes bra.

    Apropå New York är det ju något att se fram mot, men ett underskattat lopp är Åland Marathon 28 oktober. Sprang det 2009. En direkt motsats till New York förstås, men om vädret och blåsten inte är för besvärligt är det upplagt för bra tider. Färjan från Grisslehamn.

    • janne skriver:

      Då får jag säga grattis till dig!

      Sprang faktiskt Åland Marathon 2010 och det var helt ok, trots tidig start med klockor som skulle ställas efter finsk tid och vintertid… Blev lite svårt att hålla reda på tiden 🙂 Springer du i år?

      • Mats skriver:

        Nej har bokat upp mig på Frankfurt som går samma dag som Åland. Åker ned med ungarna då det är skollovsvecka. Bra med vintertid då får man ju sova en timme längre :)Ska bli spännande och hoppas att kroppen håller. Funderar lite på att springa en halvmara i Örebro den 15 för att försöka vässa formen, men marathonässigt är det väl lika bra med ett långpass. Har du provat vintermaran?

  3. janne skriver:

    Svar till Mats: Lycka till i Frankfurt! Har aldrig sprungit vintermaran men jag är inne och tittar på sidan ganska ofta nu… 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *