Posts Tagged “Tävling”

Vasastafetten 2013

By |

Innan_StartOmbytt och klar för att åka till Evertsberg.

Nu var det åter dags att springa ”aldrig mera sträckan” på Vasastafetten, den sträcka jag menar är mellan Evertsberg och Oxberg. Distansen är 15,1 km och efter de första 4 km som är lättlöpta så börjar själva loppet. Nu kommer backarna som tycks tävla mot varandra om att vara brantast, segast och __________ här får ni själva fylla i det fulaste ord ni kan.

När jag kommer fram till Evertsberg så är det en nervös väntan på växling. Det var Magnus som närmade sig i snabb fart, förvarningen visade att han nu bara var 1 km bort. Jag ställde mig i växlingszonen för att inte vara den som klantade till det för laget. Det är alltid lite pirrigt när man är en del i ett lag och inte bara ställer till det för sig själv.

VaxlingEfter lite armbrytning så var växlingen genomförd… Foto: Inger Jönsson

Nu var det min tur att vara där ute i skogen och slita. Jag klättrade upp för den ena backen efter den andra. Tänkte att snart måste jag ju nå toppen, men jag hann inte tänka tanken klart innan nästa backe kom… Det var en otroligt skön dag med 25 grader i skuggan och då det inte fanns mycket till skugga där ute så fick man jobba på i hettan.

Efter målgång så satt… ja eller mer ärligt låg vi och åt pizza i gräset nära målet i Mora. Efter att ha tryckt i oss allt onyttigt så gick vi bort för att vänta in Johan som hade sista sträckan och snart var på gång mot mål. Med tunga magar så försökte vi hänga med honom så gott vi kunde de sista 100 meter som var kvar av årets Vasastafett för laget Björka Fäbodlag och Kaléns.

MalgangMot texten ”I fäders spår för framtids segrar”. Foto: Inger Jönsson

Och sen var det ju självklart att gruppfotot skulle tas vid Gustav Vasa. Som av någon anledning vände oss ryggen den här gången… Han kanske börjar att tröttna på alla lagbilder där?

GruppfotoVi tog oss från Sälen till Mora och alla kämpade på bra för att vi skulle ta oss hela vägen.

Laget som kämpade var: (sorterade efter startordning i loppet)

Kjell Kalén
Fredrik Kalén
Magnus Thillberg
Magnus Gelinder
Jan Westberg
Lars Kalén
Susanna Kalén
Christina Claesson-Kalén
Kicki Westberg
Johan Rombin

Vi avlutade kvällen hemma hos Magnus och Inger som såg till att vi fick en riktigt härlig kväll med trevligt sällskap.

Tack alla löpare, Chaufförer och självklart också till hejarklacken (Ttt) som var på plats!

Read more »

Midnattsloppet 2013

By |

Efter onsdagens löpning så hamnade jag i näsdukarnas rike. Hela fredagen tillbringade jag i sängen med feber och väldigt små förhoppningar om att springa Midnattsloppet. Men eftersom jag var feberfri på lördagsmorgonen och mitt 10:e Midnattslopp väntade så tog jag mig in till söder för att ”sakta gå genom stan”

Trots att jag legat i soffan hela lördagen och kollat in både Engelsk och Svensk fotboll så kände jag av motståndet som kroppen gav mig så fort jag rörde på mig. Var det här så vettigt? Återigen skakade alla bekanta på huvudena när de hörde att jag skulle springa trots allt. Men jag hade redan bestämt mig, jag skulle runt söder om jag så skulle vara tvungen att krypa gata upp och gata ner!

Träffade Magnus och Inger inne på Zinkens IP strax innan det var dags att kliva in i startfållan. Magnus som nu laddade för sitt 12:e Midnattslopp var nog den enda som förstod att jag var ”tvungen” att genomföra detta. Han hade ju plockat ut sin 10-års medalj efter 10 raka och visste hur viktigt det var.

ZinkenMagnus och jag innan start.

Kenta sjöng ”Just i dag är jag stark”, jag kunde inte nynna med i texten eftersom jag är en ärlig löpare… Svor löpareden och gav mig ut på söders gator och de 10 km som nu väntade. Den här gången njöt jag faktiskt av loppet, jag upplevde sånt jag missat under de nio tidigare loppen. Tidigare lopp har jag gett allt och varit så trött att blicken mest varit riktad ner mot asfalten, hjärnan har då varit mer eller mindre avstängd för andra intryck än själva kämpandet… Nu med lägre tempo så märkte jag sambatjejerna och flera andra vackra saker utefter bansträckningen.

Jag tog mig i mål och fick min medalj, tiden lämnar vi där borta på söder någonstans… Kvällen avslutades på en pub med både trevligt sällskap och god återhämtning. Nu hostar jag vidare och laddar inför Vasastafetten på lördag.

10_medalj

Read more »

Motionsjoggen i Ursvik lopp 2

By |

Motionsjoggen

 

Sprang runt milspåret i Ursvik på 52:49 idag på lopp 2 i Motionsjoggen. Missade tyvärr förra loppet men kommer självklart att försöka att vara med på nästa samling också… Här kan alla vara med och det är ju alltid inspirerande att träffa andra som njuter av löpningen.

Efter löpningen förvandlades jag till soffpotatis för att se landskampen mellan Sverige och Norge i fotboll.

Nu är det sängläge innan jag intar söderläge och Midnattsloppet!

Read more »

Fäbodlunken 2013

By |

Fabodlunken3Fr. Vänster: Kicki, Morgan, Johan, Mia, jag, Lasse och Magnus. Undre raden: Helen och Kasper.

Nästan 30 grader varmt och en tävling bland rötter och stenar är ”kanske” inte min önskeutmaning. Men med en nummerlapp på bröstet och andra taggade löpare på plats, då kommer ändå löplusten igång. Det här loppet går över berg och dalar(na) och efter 12 km så når man vid målet på Åsengården. Och oavsett hur långsamt det gått så får man där en topplacering… Det med en underbar utsikt över timmerhus, ängar och siljan, som idag stolt visade upp en badtemperatur på 22 grader.

Visst blir man härligt trött under och efter det här loppet. De krafter som inte backarna hade sugit ur kroppen tog solen hand om. Fick lite extra krafter när underlaget jämnade ut sig lite, nu var det kanske bara några hundra meter men ändå…

Fabodlunken2Skönt med lite springbart underlag…  Foto: Inger Jönsson

Sprang in i målet och speakern ropade ut något om LöparJanne… Jag var i mål och klockan visade på 1:15:46 vilket jag ändå är nöjd med, trots att det inte var någon risk att bli fartblind där ute i skogen. Efter loppet så åkte vi ner till Siljan och plaskade, några lite mer än andra…

Nu är det dags för ”Fäbodklunken” som också är en tradition efter det här loppet. Vätskebalansen måste ju återställas, vilket jag tror att samtliga kommer att lyckas bra med.

Read more »

Hånöturen 2013

By |

Som vanligt träffades vi hemma hos Tommy för att ta en fika innan start. Efter att vi fått i oss lite kaffe och bekantas oss lite med Hanna som var ett nytt trevligt ansikte som anmält sig för hela sträckan… Skulle hon ta sig hela vägen ner till Hånö, så skulle hon vara den första tjej som genomfört hela turen. Ingen tvivlade på hennes kapacitet efter några snabba frågor… Hon fixar det här lätt tänkte vi alla. Christoffer som sprungit 50 km tidigare hade också valt att satsa fullt ut i år,

Vi joggade ner till T-banan Hammarbyhöjden där ”startfotot” som vanligt skulle tas, några ungdomar som knäppte kortet skakade lätt på skallarna när de hörde vad vi hade framför oss.

StartHelt hundra inställda på alla de hundra kilometrarna vi hade framför oss.

Vi var nu igång och väderprognosen som hade hotat med regn höll sig fortfarande bara som ett hot, vilket vi var grymt tacksamma för. Första stopp var som vanligt OK/Q8 Stuvsta där en kanelbulle och en kaffe smakade riktigt bra.

StuvstaPersonalen var tacksamma att få hjälpa till även med årets foto.

När vi kom fram till Tullinge så anslöt nästa debutant i Hånöturen Patrik, som skulle springa med oss ner till Järna och bidra till en trevlig kväll med mat och dryck bland trevliga människor.

PatrikPigga löpare uppställda vid Tullinge station, Patrik var nog piggast av dem allla…

Vi blir nu stoppade av polisen, hoppades självklart att de skulle säga att vi sprang för fort, men de sökte någon med gul tröja och ett gevär på ryggen… Gula tröjor stämde in på oss, men gevär hade varit för tungt att springa med, så vi slapp undan polismakten och kunde fortsätta vår löptur. Strax efter Rönninge centrum så fick vi även sällskap av Hasse som tidigare varit med på den alltid lika trevliga ”målgångsmiddagen” ute på Hånö. Men idag var han med och blev en del av själva turen också.

HasseHasse..lakollektivet skulle man kunna kalla det…

Hasse var tyvärr tvungen att lämna oss redan vid Glasberga gård, där vi tidigare år stannat och fikat hemma hos Birger. Nu i år var det ändrade planer och vi skulle en liten bit till innan det var dags för vila.

GlasbergaHär ser ni Glasberga gård i bakgrunden, vi försökte med allt för att ni skulle titta på oss istället…

Sista biten ner mot Sydpoolen kände jag att vaderna började att krampa och jag förstod att det här kommer att bli en lång tuff dag. Nu kom även den där regnskuren som vi visste att vi inte skulle klara oss ifrån. Det var skönt att springa ner mot Telge Rehab där vi fick goa mackor, fika, dricka och det viktigaste av allt, vaderna fick vila en liten stund.

Rehab1Mackorna var fixade och allt var uppdukat när vi anlände till Telge Rehab.

Nu fyllde det på med nya friska löpande krafter inför de sista 15 km ner till Järna.

Rehab2Känns tryggt att ha med läkare, sjukgymnaster och allt vad det är… Kan behövas längre fram.

Självklart var det ett TV-team på plats också när Hånöturen drog fram…

TVDet konstiga var att det liksom inte såg mig?

Mina vader höll sig lugna i ca 10 km innan de började skrika… STOPP, STANNA, VILL INTE!!! Jag försökte att ignorera mina negativa vader och tänka på annat. Erkänner att de sista kilometrarna ner till Håknäs vandrarhem inte var någon direkt härlig upplevelse.

Tur nog så fanns det ett pannben som litade på att jag skulle ta mig ända fram. Jag kröp in i min egen bubbla och tänkte att varje steg tog mig närmare oxfilén och allt det andra goda som väntade där borta… Visste att Uno, Bibbi och Birgitta med flera förberedde för att vi skulle trivas när vi kom fram.

Mat_HaknasDet smakade gott med de grillade köttbitarna och färskpotatisen till det…

Efter en trevlig kväll och några timmars sömn så var det dags igen. Vet inte om jag ens själv trodde på att jag skulle fixa att springa 50 km även i dag? Självklart skulle jag försöka…

Start2Många tankar snurrade i skallen här utanför Håknäs vandrarhem dag 2.

Försökte att prata med de trevliga löparna jag var ute med, det fungerade väl sådär i ca 15 km sen var det dags igen… Nu var det pannben och glädjen var stor när skylten visade sig, Välkommen till Trosa ”världens ände”.

Trosa_skyltNej, jag tänker inte ta ner skylten idag, jag ska ta mig hela vägen…

Vi hade tagit oss nästan halvvägs på dagens pass när vi klev in i personalrummet på ICA Trossen i Trosa. Som vanligt service i toppklass, pastasallad, kycklingklubbor och stora godisskålar väntade tillsammans med dricka. Tack Uno och Bibbi och övrig personal.

TrossenInga lipsillar här inte…

Med stela ben stapplade vi ut från sommarstaden Trosa och fortsatte mot slutmålet Hånö. Resten av sträckan var en kamp för min del. Jag sprang en liten bit bakom de andra för att inte behöva använda den lilla energin jag hade kvar till att prata… Kul kille!

När jag fick en öl av Tommy och jag hade kramat om alla så trodde jag knappt att det var sant… Klockan visade på 101,43 km och jag var framme vid målet för den här turen. Jag kunde nu slänga mig i gräset och vara nöjd över mig själv och imponerad av alla andra som var med var med och skapade årets Hånötur!

Bastun var bokad och det blev ett dopp i havet… Nej det blir inga bildbevis på det eftersom jag inte hade några badbyxor med mig!  Smile

Efter att vi bytt om till kläder som kändes (luktade) lite fräschare så kunde vi sätta oss vi dukat bord och äta. Det blev en underbar måltid skapad av Rickard och Birgitta Goclon.

Mat_HanoSaknade inte mycket den här kvällen kan jag säga…

Tacka alla! Och stort GRATTIS till Hanna som är den åttonde löparen och första tjejen som sprungit hela Hånöturen.

Och Tommy (mannen som aldrig ger sig), du som ska köra turen omvänt nu idag och i morgon (alltså 200 km på fyra dagar)… Kör på och ha en kanontur!

Read more »

Stockholm Marathon 2013

By |

SM_2013Med stela ben på Stockholm Stadion.

Då var mitt sjunde Stockholm Marathon genomfört. Visste redan innan att det inte skulle bli något av mina bästa lopp när det gäller sluttiden, hoppades bara på att fixa sub 4 tim. Som vanligt när trängseln i starten lättar så får man känslan av flyt, farten ökar då lite mer än man tänkt sig.

StartenÄventyret har startat, nu är Stockholms gator våra några timmar framöver…

Efter 20 km så hade jag en snittfart på 5:11 min/km och allt kändes fortfarande bra. Efter ca 26 km kom krampkänningen i vaderna och jag sänkte farten för att kunna hålla igång benen. Från 30 km passeringen var jag tvungen att stanna vid varje vätskestation och stretcha ut musklerna. Såg att tiden for iväg och att om skulle jag fixa en tid under 4 timmar, så var jag tvungen att strunta i de här stoppen.

Försökte med det ett par kilometer men tappade då nästan förmågan att springa över huvud taget… Tänkte då att det var smartare att strunta i sub 4 och se till att komma i mål istället. Längtan att få komma in på Stockholm Stadion var för stor för att riskera…

Även om mina vader skrek STANNA så fortsatte jag och kom till slut in på stadion där jag efter ett långsamt upplopp passerade mållinjen på 4:08:13, tog motvilligt emot medaljen som jag först inte tyckte att jag var värd.

UpploppBara några meter till så ska benen få vila.

Träffade Ingmarie direkt efter mållinjen och vi pratade lite och efter några kloka ord av henne så var jag lite nöjd trots allt… Hon fångade min trötthet på bild också.

IN_Stadion2013Här försöker jag ändå se pigg ut… Då förstår ni! Foto: Ingmarie Nilsson

Jag vill tacka för alla positiva och peppande kommentarer under maran från alla härliga medlöpare. Sen självklart alla hälsningar från familj, släkt och vänner innan och efter loppet som verkligen uppskattas.

Read more »

Premiärmilen 2013

By |

Nu skulle jag vilja vara positiv och stolt över tiden och sättet jag sprang på… Men med blodsmak i munnen, negativa tankar i skallen och en klocka som rusade iväg alldeles för fort. Ja, då är det inte så lätt att vara positiv eller stolt direkt.

Men här kommer min lilla berättelse om dagens händelse.

Hade tänkt att starta i sista grupp idag på Premiärmilen. Men jag var på plats i god tid och valde därför att starta 12:30. Ville inte vänta en timme till och bli kallare än jag redan var. Så det var bara att värma upp och se till att vara startklar när startskottet small.

Vad har jag då att säga om själva loppet? Jo, att jag sprang 9 km med tankar på att det här är sista milloppet i år. Efteråt tänkte jag tvärtom, det är ju de här ”fartpassen” jag behöver för att komma igång…

Det positiva är att det är tidigt på säsongen!

UppvarmningGillar att gå på Premiärer, men här ska man visst springa.

GPSDå verkar det som att satelliterna hittat mig

VarvningHeltrött men bara halvfärdig när det gäller distansen vid varvning på 5 km.

Sprang över mållinjen på tiden 50:22 trött, sur och besviken på mig själv…

UpploppSpringer iaf snabbare än min egen skugga

EfterGlädjen är fullständig… Men hos någon annan! Förlåt igen för gnället!

Nu vill jag ha er hjälp från er med att få motivation så att jag får igång den här sega löparkroppen. När starten går på Lidingövägen den 1 juni så vill jag vara positiv som…

Snälla gå in Loparjanne på facebook och tryck Gilla sidan där uppe till höger!
(Om ni nu inte har fb. så går det också att skälla ut mig i en kommentar här på bloggen) 

Read more »

Två Sjöar Runt 2013

By |

StartklarDags för årets första tävling. Springa utomhus, klarar jag det?

Kom till Löthallen strax efter att klockan passerat 11. Där träffade jag Henrik och ”vad hon nu presenterade sig som”. Jag och namn… Snabb och trevlig var hon iaf!  Med 15 min kvar till start så var det dags för lite uppvärmning.

UppvarmningHoppade runt lite på konstgräset i hopp om att komma igång inför de 11,2 km som väntade.

Startskottet ljuder på idrottsplatsen och snart var jag i backarna utanför grindarna. Jag tog det medvetet lugnt de första kilometrarna. Allt kändes riktigt bra den första biten, men redan innan varvningen så tappade jag orken. Nu ville kroppen följa tyngdlagen och bara slänga sig ner på backen…

VarvningTittar ner i backen för att hitta lämpligt ställe att lägga den trötta kroppen

Fick tillbaka lite krafter när jag blev påhejad av positiva och glada Petra (Maratonbloggen SVD) och några andra efter banan… Intalade mig också om att det var mindre än hälften kvar av loppet, försökte att hitta på allt för att lura mig själv.

MalgangIngen rolig syn på klockans display (58:00) att jämföra med 52:48 förra året. Men jag tog mig i mål levande

Följande foton visar känslan jag hade efter målgång…

Pustar

FormfunderingBorde inte vara trött efter det här loppet med den tiden? Nej, nu ska jag glömma det här och träna vidare

Read more »

Tjurruset 2012

By |

Magnus och jag innan loppet, fortfarande rena

Vad kan jag säga om Tjurruset idag? Jo, att jag efter att ha trotsat lera, backar, vattenhinder och en smärtande höft tog mig i mål! Den här lördagen bjöd verkligen på strålande höstväder och solen försökte att värma oss löpare mellan vattenhindren.

Men annars får bilderna tala för sig själva…

Glad så länge man bottnar!

Lervälling är inte så lätt att transportera kroppen igenom.

Något PB på milen blir det nog inte idag

Det gäller att hålla tungan i rätt mun, eller hur det nu var?

Klart att man måste ha lite kul också!

Medalj för att skita ner sig?

Är det här vettigt?

De här skorna har garanterat sprungit sin sista mil

Efterbild: Synd att man inte är sponsrad på tvättmedel

Read more »

Lidingöloppet 2012

By |

Snart dags för att försöka besegra 30 km och ett stort antal backar.

Jag brukar springa halva Lidingöloppet (15 km), mest för att jag ser mig själv som en asfaltslöpare. Men i år var jag för andra gången i mitt aktiva löparliv anmäld till det ”riktiga” Lidingöloppet på 30 km. Mitt mål för dagen var att fixa loppet på en tid under 3 timmar.

Allt klart för start… Hoppas jag!

Det var perfekt löparväder den här lördagen, hade självklart önskat lite mindre lervälling den första biten av loppet, men man kan inte få allt. Det var skönt att komma in på spåret där skorna äntligen fick fäste och inte gled åt alla håll längre. Även trängseln minskade efter några kilometers löpning. Såg på klockan att första sträckan gick i 7:14 tempo, visst hade jag tänkt att starta lugnt men det här var oroande långsamt. Nu skulle jag behöva hämta in tid, visste att jag behövde ha lite tid att gå på inför sista milen.

Passerade första milen på dryga 55 minuter så nu gällde det att försöka att fixa nästa mil på en liknande tid. Fördelen nu var att det inte skulle vara lika lerigt och trångt, nackdelen att benen snart skulle bli trötta och kinkiga. Vid 20 km så var totaltiden 1:53:01, visste då att jag hade 7 minuter tillgodo på sista milen om jag siktade på att försöka hålla ett tempo på 6 min/km. Nästa km gick på 6:21 och den efter på 6:27 och negativa tankar på hur snabbt 7 minuter försvinner då vaderna skriker och backe efter backe dyker upp.

Nu gällde det att få in lite positiva tankar i skallen och låta pannbenet jobba ostört. Försökte att se backarna som enskilda utmaningar och att varje avklarad backe gav extra krafter, lite svårt när mjölksyran nästan såg till att benen skulle vika sig totalt i slutet på varje backe. Det var nog först vid 1 km kvar till mål som jag ”visste” att det kommer att gå vägen.

Passerade mållinjen på tiden 2:56:45 och jag gjorde det nöjd med mig själv. Detta trots att jag tidigare i sommar tänkt att 2:45 skulle kunna vara fullt möjligt. Träffade på Mikael Renberg (hockey) som kom in i mål strax efter mig och vi hämtade ut våra påsar med överdragskläder och pratade inställning och kämparglöd, något han visat många gånger på hockeyplan och nu även här.

Ett grattis till prestationerna här på Lidingö idag.

Nu väntade en stor fet pizza vid hemkomst och efter det brakfest, vem behöver vila efter något sånt här?

Read more »