Stockholm Marathon 2013

SM_2013Med stela ben på Stockholm Stadion.

Då var mitt sjunde Stockholm Marathon genomfört. Visste redan innan att det inte skulle bli något av mina bästa lopp när det gäller sluttiden, hoppades bara på att fixa sub 4 tim. Som vanligt när trängseln i starten lättar så får man känslan av flyt, farten ökar då lite mer än man tänkt sig.

StartenÄventyret har startat, nu är Stockholms gator våra några timmar framöver…

Efter 20 km så hade jag en snittfart på 5:11 min/km och allt kändes fortfarande bra. Efter ca 26 km kom krampkänningen i vaderna och jag sänkte farten för att kunna hålla igång benen. Från 30 km passeringen var jag tvungen att stanna vid varje vätskestation och stretcha ut musklerna. Såg att tiden for iväg och att om skulle jag fixa en tid under 4 timmar, så var jag tvungen att strunta i de här stoppen.

Försökte med det ett par kilometer men tappade då nästan förmågan att springa över huvud taget… Tänkte då att det var smartare att strunta i sub 4 och se till att komma i mål istället. Längtan att få komma in på Stockholm Stadion var för stor för att riskera…

Även om mina vader skrek STANNA så fortsatte jag och kom till slut in på stadion där jag efter ett långsamt upplopp passerade mållinjen på 4:08:13, tog motvilligt emot medaljen som jag först inte tyckte att jag var värd.

UpploppBara några meter till så ska benen få vila.

Träffade Ingmarie direkt efter mållinjen och vi pratade lite och efter några kloka ord av henne så var jag lite nöjd trots allt… Hon fångade min trötthet på bild också.

IN_Stadion2013Här försöker jag ändå se pigg ut… Då förstår ni! Foto: Ingmarie Nilsson

Jag vill tacka för alla positiva och peppande kommentarer under maran från alla härliga medlöpare. Sen självklart alla hälsningar från familj, släkt och vänner innan och efter loppet som verkligen uppskattas.


10 comments on “Stockholm Marathon 2013
  1. Förvånad skriver:

    Grattis för genomfört lopp!

  2. anneliten skriver:

    Men va? Klart du är värd medalj! Glad att se att du är snyggt färgmatchad som vanligt också!

  3. Elisabeth skriver:

    Superbra! Själv tar jag det så pass lugnt att det inte syns så stor skillnad före och efter.. men å andra sidan får jag ingen bra tid..
    Springer du VARJE Stockholm Marathon?
    Häftigt att tatuera in !

    • janne skriver:

      Egentligen är det ju känslan att vara med på Stockholm Marathon som är det viktiga. Jag håller själv på att lära mig njuta trots att jag inte slår nya pers. varje år…

      Jag sprang mitt första 2007 och har sprungit alla sen dess… Lovade att tatuera mig om jag någon gång skulle fixa en mara. Då kunde jag max springa 2 km, så jag trodde att det löftet var helt lugnt…

      Men det är kul när man kan överaska sig själv! 🙂

  4. Snorkkis skriver:

    Ett marathon är alltid ett marathon. Och kanske är man mer värd en medalj när man fått kämpa lite extra? Grattis till 7e målgången i Stockholm marathon!

    • janne skriver:

      Tack för det Snorkkis! Jo, det är sant, tänker så när det gäller andras prestationer. Själv har jag svårt att vänja mig med att tiderna inte alltid blir bättre. Men tittar jag nu på mina 7 medaljer från tävlingen som jag älskar mest, så är jag ändå rätt nöjd…

  5. Ingmarie skriver:

    jag tycker du ser pigg ut! Du anar inte hur trötta en del är. 🙂
    Bra jobbat!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *