Scaniamilen 09

maj 29, 2009 5 Av Loparjanne

Då har jag sprungit Scaniamilen 2 dagar innan Stockholm Marathon. Detta trots mina egna tveksamheter. Och många andras funderingar på hur dum jag är!

Laughing

Men jag är glad att jag ändå tog beslutet att springa.

Vi, jag och ett gäng från det företag som bjudit in mig för att tävla med dem, gick ner till startområdet glada och förväntansfulla.

Solen sken och som uppladdning tittade vi på barnloppet på 800 meter. Några hade ju barn med sig som sprang detta lopp, framhejade av oss.

Tänkte att där skulle jag ha varit med. Det hade varit mer normalt så här dagarna innan Marathon.

Men nu skulle jag springa milen och ändå försöka att vara pigg efteråt.

Helt plötsligt slog vädret om och mörka moln svepte snabbt in. Vi hade hittat ett ställe där vi kunde lämna överdragskläderna till några som ”bara” var där bara för att heja på oss.

Scaniamilen 09

Då kom regnet och vi som skulle springa gick snabbt mot starten. Nu ville jag bara komma igång för att bli varm. Tog det lugnt i starten så det blev trångt efter 500 meter där det smalnade av.

Och efter 2 km så vek de löpare av som valt att nöja sig med att springa 5 km. Då öppnades det möjligheter att springa på lite.

Jag kände mig hyfsat pigg och stark för att då öka farten några kilometrar. Så den tiden som förlorades i starten krympte en liten bit, sen lufsade jag på i ett behagligt tempo resten av loppet.

Tiden på milen slutade på 53:27. vilket är klart bättre än jag hade räknat med. Det är en tung bana och jag kände att det fanns mer att ge, så känslan var kanon!

Sen samlades vi för att prata lite om loppet och äta kycklingmackan som vi fick efter målgången. Det blev en ganska kort summering eftersom kylan och fukten kändes ganska ordentligt. Så gissa om det var skönt att sätta sig i bilen och ställa in klimaten på +25 grader?

Men nu lovar jag att vila ända till starten på lördag!