Stockholm Marathon 2010

juni 6, 2010 11 Av Loparjanne

Vaknade upp med ett ryck och den första tanken som jag tänkte var
att det var idag jag skulle fixa PB på Stockholm Marathon…

Dagen jag hade räknat ner till ända sen i maj förra året var alltså här.
Nu skulle jag bara hålla mitt löfte, att på min födelsedagen fixa det!

Åkte in till Östermalms IP och försökte att hitta några bloggjoggare.
Men jag var nog på fel ställe, eller om alla andra hamnat fel…?


Och här står jag alldeles ”ensam” bland 20 000 andra löpare.

Efter ett tag kommer Daniel fram och vi pratar lite och önskar varandra
lycka till. Strax efter så möter jag även Staffan som verkar positiv och
tror på bra resultat på dagens mara.
Lina kommer förbi och efter en snabb handskakning och ett lycka till så
går vi vidare.

Det var alltså dags att gå mot startfållan, starten närmade sig av
Stockholm Marathon 2010… Äntligen!!! 


En försiktig öppning första kilometern för att känna av formen.

Det kändes bra i benen så jag öppnade loppet i 5 min/km tempo och
tänkte att jag får sänka farten vartefter jag blir tröttare och tröttare…


Efter 16 km kände jag mig fortfarande riktigt pigg…

Det var först vid efter 23 km som jag kände att jag måste sänka
farten om jag skulle få uppleva upploppet på Stadion den här dagen.
Nu kom de negativa tankarna att jag kanske hade gått ut för hårt.

Men jag var fast besluten på att jag skulle ta mitt PB idag.

När jag kom till 39 km så visste jag att skulle fixa att ta mig i mål.
Och även klara tiden med marginal. En skön känsla att njuta den
sista biten in mot Stadion.


Det värkte ordentligt i benen, men det var ett underbart upplopp
ändå. Känslan att höja armarna på mållinjen var grym!

Tiden i mål slutade på 3:49:10 vilket noteras som mitt nya PB på
ett Marathon.


Skönt att ha något att luta sig emot. Det var ingen brådska att ta
sig till trapporna på Östermalms IP.

Många vet nog vad jag menar… Wink

När jag står i startfållan så kommer Paula och hon ser hur pigg ut
som helst. Glatt säger hon att hon är väldigt nöjd med sitt lopp.

Och jag förstår henne verkligen! Grymt jobbat på maradebuten!

Strax efter kommer också Sofie som också ser pigg och glad ut…
Hon har också fixat nytt pers. på maran denna kanondag!
Kul att höra alla nöjda och positiva kommentarer.
Smile


Nu behöver fötterna återhämta sig, det syns och känns att det
är en del som inte hållt ihop riktigt.

Grattis alla Marathon-Hjältar!!!
Och tack till alla ”fans” som var med på plats eller
skickade sitt stöd på annat sätt!