Åland Marathon 2010


Träffade Andreas (Spring, för fan!)  med trevligt sällskap
på båten över till Eckerö. Här står vi i Mariehamn.

Efter en bilresa till Grisslehamn, båt över till Eckerö och en
bussresa till Mariehamn, så var man alltså på plats där årets
andra mara skulle springas.

Nu var det bara en promenad bort till arenan för att hämta
nummerlapp och få en försmak på stadion där start och mål
skulle ske.

Tillbaka till hotellet där det blev pizza som alternativ till all
pasta som jag fyllt magsäcken med den senaste veckan.
Första gången jag ätit en Quattro Stagioni utan musslor och
kronärtskockshjärta, men de hade lyckats tömma en burk tonfisk
och lagt på ett par skivor salami som tröst….hmm.
Den gick ändå att äta med en god öl till.

Klart att jag måste slarva lite på en Ålandsresa… Wink

Sen var det hotellrummet och vila som gällde. Ställde klockan
på 05:15 för att hinna upp till frukosten som serverades från 05:30.


Låg nog mest och funderade på hur jag skulle orka upp
så tidigt på morgonen. Och sen springa en mara på det?

Efter att ha vaknat etthundratrettio…. så ringde ”äntligen” klockan.
En snabb dusch och frukost, sen upp på rummet igen för att plocka
ihop allt inför loppet. Och så lite vila innan det var dags att gå bort
till Wiklöf Holding Arena.


Sitter i värmen och tittar på alla konstiga människor som går
upp så här tidigt för att springa ett marathon…???

Tiden gick fort och det var dags att väcka hela kroppen, så jag
körde ett uppvämningsvarv på löparbanan.


En mysig känsla i gryningen på den upplysta löparbanan.

Fattade att det snart var dags för start när speakern ropade ut
att det var tre minuter kvar till start… Först då kom jag på att
starta min Garmin!?

Med 10 sekunder kvar hade den hittat satelliterna… PUST!

Min taktik från när starten gått är att gå ut tufft första halvan och
att sen använda pannbenet för att ta mig i mål.
Kanske inte något jag tycker någon ska ta efter, en mara ska nog
genomföras i en så jämn fart som möjligt för de flesta.

Mina första km visade 4:42, 4:47, 4:57, 4:57…
Efter 10 km på 50 min och 21 km på 1:46 så svarade kroppen med att
efter 26 km visa tider på 5:23 och upp mot dryga 6 min/km.

Nu skulle jag bara visa mig själv att jag orkade ta mig i mål fast
kroppen sa något helt annat. Och när löpare efter löpare sprang
om mig blev det inte lättare precis…

De som sprang om var de som körde den jämna taktiken! Wink

Tankarna var fokuserade på en enda sak den sista milen in mot mål.
Känslan av att få springa in på upploppet inne på stadion.


Tankarna blev verklighet och upploppet verkligt…

Passerade mållinjen helt slut men nöjd på nytt PB.
Tiden i mål blev 3:47:26.


Äntligen en mållinje, den hade jag längtat efter länge.

Kastade i mig sportdryck, kaffe, mjölk och bulle och allt vad jag kunde
för att få krafter till en promenad tillbaka till hotellet, där en varm skön
dusch väntade…


Visst gör det ont när kroppar brister…


18 comments on “Åland Marathon 2010
  1. Adam skriver:

    Härlig berättelse 😉

  2. Paula skriver:

    Jöss, du springer ju som en 33åring!
    (Men jag har fortfarande sekundrarna på min sida…) 🙂

  3. Daniel skriver:

    Riktigt grymt jobbat Janne! Inte världens jämnaste lopp 😉 fast ett riktigt fint pers. Stort grattis!!!

  4. Andreas H skriver:

    Bra jobbat Janne! Du såg stark ut hela vägen in i mål… 🙂

  5. lina skriver:

    GRATTIS!!!! BRA JOBBAT!!!!

  6. Ingmarie skriver:

    Verkligen jättekul att det gick (sprangs) så bra! Grattis än en gång!

  7. John skriver:

    Haha! ”Visst gör det ont när kroppar brister”! Du är rolig du.. Fantastiskt bra jobbat! Stort grattis till nytt pers!

  8. Lennart skriver:

    Härlig berättelse! Jag kände igen de flesta tankar sen jag sprang 2008.

    Jämn fart skall jag ta till mig!

    Härligt att du kan genomföra ett sånt här lopp nu igen!

    MVH

  9. Sirpa Felhendler skriver:

    Grattis grattis!! Härligt med pers =) Grymt bra pannben, att genomföra en mara på det där sättet, frakobam så att säga… Dina berättelser är alltid underhållande o kuliga! Kram

  10. janne skriver:

    Ställer mig upp och bugar, lyfter på hatten och tackar er alla för de värmande kommentarerna.

    Paula: Damerna först du vet! Hur många sekunder var det? 😉

  11. Andreas H skriver:

    Janne, nu har jag fått så många ”klagomål” på bilden på löparfinnen jag lånade av dig att jag måste kompensera med något fint. Kan du inte lägga upp den där bilden på dig på en bättre server så man kan ladda ner och låna den istället? 😉

  12. janne skriver:

    Andreas H: Ska se till så att du får tillgång till bilden… Bara du inte berättar att det är jag. Det är väl ingen annan som ser när vi skriver till varandra? 😉

  13. anneliten skriver:

    Grattis till nytt pb! Men varför den taktikten? Självplågeri av största mått tycker jag det låter som.

  14. MarathonJohan skriver:

    Grymt jobbat! Låter som en trevlig resa, speciellt med nytt pers i bagaget på väg hem 🙂

  15. janne skriver:

    anneliten: Tack! Jag ska kanske prova att springa en mara i lite jämnare tempo… Tror kanske att det ska hålla hela vägen en dag, eller att jag måste ha en buffert av tid att ta ifrån när jag tröttnar.

    MarathonJohan: En medalj och ett nytt PB i bagaget är alltid skönt att ha med sig 🙂

  16. Emilia skriver:

    Riktigt bra jobbat å stort grattis till nytt PB 🙂 kramkram

  17. Lisette skriver:

    Grattis till ditt PB på maran! Grymt bra! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *